Varning: Detta inlägg kommer att innehålla klagomål och svammel.



Jag har haft en jordbävning i mitt huvud hela dagen, så att säga. När jag var på väg hem igår efter mötet inför Emergenza så började jag känna av huvudvärken. Tog en ipren direkt när jag kom hem och gick och lade mig och halvglodde lite på TV innan det var dags för sömn. Det var dock otroligt svårt att somna då den inte försvann men det gick tillslut. Dock var huvudvärken såklart kvar när jag vaknade i morse vid halv sex och jag tog en ipren och alvedon denna gång då man brukar säga att blanda dessa ska ge en bättre effekt (varför förstår jag inte). När det var dags för att åka till jobbet hade det inte blivit bättre så jag sjukanmälde motvilligt.

Jag har varit borta alldeles för mycket, men vad ska man göra när man är sjuk? Är det meningen att man ska bita ihop, ta sig till jobbet som en jävla zombie och göra ett löjligt slarvigt och dåligt arbete och riskera att smitta sina medarbetare (förutsatt att man har något som smittar, då)? Det tycker då inte jag. Jag hoppas i alla fall att jag inte får sparken efter jul, det vore ju jävligt tråkigt. Men man vet ju aldrig, företaget är ju lite skumt har man märkt.

Jag är jättehungrig men behöver gå till affären för att handla men har inte orkat hittills. Något jag har gjort är att äntligen kollat på Sherlock Holmes vilket verkligen var på tiden. Jag ska se tvåan på bio nästa vecka med Emilia, längtar väldigt mycket!

Något jag verkligen vill ha just nu är sällskap, känner mig så löjligt ensam när jag ligger under täcket och kollar på film i min mörka lägenhet (det är ingen sport att tända lampor fattar ni väl!). Men det enda sällskap jag får ikväll är nog mina tankar och det är verkligen inte sällskapet jag vill ha. De kan gärna få gå på semester ett tag.